Freak Magnet

Med drillande piano och sång i fin symbios klinkar låten fram i ett slags småvajande tempo som trots detta ändå tar slut alldeles för fort.

OLIVIA JEAN – Merry Widow

Ett ganska skönt nummer med enkel instrumentering och röst utan effekter som på ett enkelt sätt kan få en att ryckas med i låten tills elden kommer. Tidlöst?

THE BABIES – Got Old

Med små medel, svepande melodier och snygga nyanser av mörkare sort låter den vackra rösten oss följa med in i deras stämningsvärld.

WHITE BIRCHES – You Will Find A Fire

Råmörker skönjar mjukgrå nyanser av ettriga toner genom dimmor av skramliga bakgrundskulisser med distortionsmönster och kylig sång.

CROCODILES – Do The Void

Härlig garagerock med lite skit under naglarna, som svänger och jublar doakör-aktigt i refrängen om första gången de sågs. Träffsäkert.

NIGHTMEN: First Time That I Saw You

DIY-punk med rak rygg, raka texter och rakade ben. Eller orakade men vem bryr sig? Denna musikaliska pungkspark känns där det ska kännas. Hårt och välbehövligt.

MATRIARKATET – Lilla Maja

Utan att falla trillar låten omkring i en slags ombytlig variant av inte alltför skitig garageliknande rock med sång som  vrider och vänder sig likt tarmvred.

JPNSGRLS – Smalls

Med cello, piano och karakteristisk sång ger de sig åter in i leken. Och vänder på steken. Den är inte bränd nu, och var det inte då. Snarare rå.

THE LEATHER NUN – Outside My Window

Med ett flytande sound svävar de under ytan till det drömska strandlandskap man hoppas ska förföra hörsnäckorna. Inte dåligt vax.

THE MARY ONETTES – Ruins