Freak Magnet

Elektroniska ljudlandskap och stabil sång tar oss genom de utlagda dimridåer som får oss att nå den ljudliga stormens öra där njutningen är som starkast.

RÅHYPNOS – Captured In The Storm

Med rockabillyvilda trummor och tungt gungande ståbas lägger de grunden för den skönt frustande sången som när det är som bäst kan få vem som helst att rådigga.

HILLI & HIS HENCHMEN – Tu-Ber-Cu-Lucas

Som en Madchestervåg för nutiden rör de sig runt i cirklar kring ett beat som kompletteras med knaster och dingdongklockor som får en att vilja följa med hela vägen.

KALLBLOD – Bone & Cream

Om man inte bryr sig om musik med grymt sväng och rockar så att hälften vore nog kan man dra men hör man det bör man ju inse att det ju faktiskt är allt man behöver.

DEE RANGERS – Like She Don’t Care

Med känsla för smärta och romantik i en ödesmättat fin ballad där trånande längtan efter mer liknande svärta är efterlängtad redan innan det är slut.

BO MEHR – The End

Rhythm and bluesrytmer med nerv och melankolisk svärta får mig att nicka kallt i takt och när de sedan släpper lös garagerocköset rullar höfterna sig svettiga.

CHRIS & KEAN – Scandinavian Cool

Indierock som fastnar på första försöket och är så självklar att jag inte tänker förklara men det spelar ingen roll hur många gånger man slutar lyssna. Den är kvar ändå.

SOMEDAYS – When We Left

Med slötunga trummor och mörk approach får de mig att svepas in i deras drömvärld där jag kan räddas från mig själv så länge de tar väl hand om mig, och det gör de.

THE LOVE COFFIN – Take Good Care Of Me

Soft indiepop som efter mjukstarten exploderar i en slags indierockextas som, om jag kommer ihåg rätt, avslutas lika mjukt och fint som den började.

MAKEOUT POINT – In Memories

Hånflinande kör kompletterar underskönt vemodig melodi som kombinerar indie med 1960-talspoppig garage som kan få vem som helst att le med hela ansiktet. Fullt av regn.

CARBON POPPIES – Rain On My Face