
Reflekterande garagerockpsalm i akustisk tappning där du inte är bättre än kvinnan du älskar och jag inte är bättre än att jag trycker på replay. Igen. KING KHAN, SABA LOU – The Greatest Whole

Blytung taktfast svärta levereras med högoktanig pratsång i soffliggartakt man gärna kopplar av till eftersom systemet genomsyras av en grym känsla. WEAK SIGNAL – Drugs In My System

Med egensinnigt poppig punk charmar de oss innesittare och hade det inte varit för att stereon spelar deras låt hade jag övervägt att gå ut… CHERRY CHEEKS – Go Outside

Grym nästintill instrumental historia med varierat spel, softa temposkiftningar och avslutningsvis ett muntligt ifrågasättande med stigande verkshöjd. DEEP TAN – Do You Ever Ascend?

Skönt skränig punk som genast får en att digga hejdlöst medan attraktionen tilltar och tids nog är man redo att betala för kärleken som växer… MEAT WAVE – For Sale

En ståndaktig popdänga med punkig karaktär och vassa krokar fastnar så att jag lyckas vråla med så att ingen störs. I alla fall inte när jag är ensam. TYPHOID ROSIE – 1:11

Gryningslåt som i lugnaste morgondis insups med indiefolktoner som så behagligt ljuvt förför mig och likt frukostdrinken värmer insidan. GLENN ECHO – Drink Up This Fire

I en skönt svärtad bit på lagom avstånd från solen blir jag fängslad av den tystnad som drunknat i retsamt mörka vågor och faller pladask. Perfekt. ROPES OF NIGHT – Perfect Prison

Tempoväxlande rock med en gnutta country och drömska partier kan få både Jim och Kate på fall, och ja, vem som helst kan bli svag för en bit som denna. THE HAWKINS – Jim & Kate