Med bra driv och peppande sång vet jag att de gör något rätt, för de är så övertygande i sin punkrock att jag känner mig som en vinnare. Åtminstone tills låten är slut… BAD SPORTS – Gains And Losses
Stillsamt, akustiskt och magiskt så att det känns i hela magen och skulle man dessutom träffa någon, kanske någon tystlåten, då låten spelas kan man få ett minne för livet. VICTOR FURBACKEN – When We Meet
Sprakande garagerock kan man aldrig få nog av och oavsett om man följer några gyllene regler eller inte går skön rock som detta aldrig ur tiden och vad mer kan man begära? THE DETROIT COBRAS – What More
Att stå still till indiemusik som denna är möjligt men inte helt troligt att man gör och när diverse ljudinstick och knaster gör sitt vibrerar marken under en eller tvärtom. BOY AZOOGA – Do The Standing Still
Fin och kärleksfylld ballad i midtempo som gärna seglar vidare med eller mot strömmen och gillar man indierock blir man gärna den som älskar detta om det räcker. TRAMPOLENE – The One Who Loves You
I skymningsmörka skiftningar hörs musik som byggs upp, växer och med tyngd och slagkraft blir större medan tankar på sånt jag gjort återkommer i en karmaboomerang. BLÅ TIMMEN – Blå Timmen Blues
Det mullrar och sprakar och är man det minsta nyfiken på psychrock och liknande genrer bör man ha öronen på vid gavel då denna ljudfest sprider sig för folket i etern. BLACK DOLDRUMS – People’s Temple
Med övertygande driv och en förmåga att få allt att låta råskönt kör de på och även om de inte vet om det eller bryr sig är vi i alla fall ett gäng som gillar och diggar hårt. GESTURES –…
Med själfullt djup i rösten och en becksvart poetisk ådra med långsamt flytande text hör jag tystnaden kompa gitarren effektfullt för alla smakfulla örons skull. AND WE SHOULD DIE OF THAT ROAR – All We Are
Glampunkrock eller vad man nu kallar det när det rockar skönt och kan göra en lycklig för en stund och när perioden då det rockas sakta innan det öser på igen är också bra. SATAN’S SATYRS – The Lucky Ones