Garagepop i dovt tonläge som pulsar på i promenadtempo och innefattar invärtes följeslagare att hantera och på nåt skumt vis gör det mig glad. LIMIÑANAS – Angels And Devils
Med intensiva trummor och lika skönt garageskramligt sound som sångarens rock´n´roll-röst är hes gör de grym garagepunk att spela om och om igen. BABY JESUS – Over And Over Again
Kolfärgad tungsynth att svettigt röra sina höfter taktiskt till medan maskiner glänser i mörka utrymmen där person-mixen är som man vill ha den. PRIEST – Populist
Utan att ligga på latsidan inleder de i hårdaste gnisselstil och fortsätter sedan i psychobilly-aktigt midtempo med punkattityd man gillar. HÅRDGNISSEL – Liggsår
Punkrock med grungevibb och taggiga gitarrer som skulle kunna få en att vilja stanna i L.A, eller på en annan plats man gillar lika mycket. STARCRAWLER – I Love LA
I en smålugn historia försöker de glömma någon på ett oförglömligt sätt där skönt såsig sång blir en skatt ihop med den avskalade musiken. PLASTIC PINKS – Treasure
Stökigt skön rock´n´roll som rockar som gamla rockstjärnor gjorde i fornstora dagar, och självklart får de själen att lyfta mot högre höjder. THE STRYPES – Heavenly Soul
Med släpig sång underbart sjungen i mun på varandra kompletterar de sin lätt post-psych-aktiga musik som genast ökar i värde för såna som mig. MODERATE REBELS – When The Cost Has No Value
Stökig garagerock som tar mig med på en resa genom avgastjock cigarettrök och skrammel att leva med och njuta av är vad jag behöver. THE WHY OH WHYS – Hoochie
Utan att vara den som är den tänker jag att poetisk rock kan bli till skön punkrock som sitter som en högerkrok och kanske är det som att hitta hem. BOXAREN & DE UTVALDA – Jag Är Den