Postrockfiltrerad indierock formad av mörk bultande bas, dunkande trummor, snygg gitarr och en lagom hes röst om sockersött guldhål. SHAME – Gold Hole
Med trummor, gitarr och orgel som pumpar och tuggar på frenetiskt om vartannat gör de gladgarage man skulle kunna dansa till hur länge som helst. LOS GINKAS – Maratón De Baile
Vi kollar musikläget med DOM ORENAs sångare och textförfattare, Daniel Pamnert. Vi tar reda på vad han tycker att deras nya album egentligen ser ut som, men först tycker han till om musik i olika sammanhang. Om hans favoritlåt just nu t.ex.
Jag kan inte läsa dina tankar, men jag ser genom dina öron att hjärncellerna dansar av glädje för denna punkrock är helt oemotståndlig. TYRANNAMEN – I Can´t Read Your Mind
Utan att dra upp tempot skapar de konst med små medel och många ljud och ut strålar distad noiserock från en flick-flicka eller en död pojke. Grymt. PILL – Dead Boys
Rytmiskt pulserar mjuka ljudvågor medan elektroniska störningar gnistrar förbi skönt skavande och mystiskt orientaliska toner myser till det. ROYA – Day One
Med skrammel och brus gör de noiserock med mixade känslor kring livet och att dö med stil eller aldrig dö i en låt som kommer leva länge. BEACH SLANG – Future Mixtape For The Art Kids
Med stämningsfull nerv och skymningsskön sång i samverkan bjuds det på mörka dramatiskt vackra toner i en droppe på väg mot gryningen. CHRISTINE OWMAN – From Dusk
Soft trumdunk i fast takt och bräcklig sång till tonerna av kolfärgade skiftningar man vill spendera mer tid tillsammans med. SJÖBLOM – Not A Man For You