Toner och klanger som svärtade av en ljuslös gränd i city dröjer sig drömskt kvar via tunga trummor och en skön röst som med bakgrundens gälla djungelvrål får nackhår att resa sig. MIRNY MINE – Dream
En så skönt stökig ljudbild med tjut- och gnisselgitarr och trum- och basmuller att man inte vill dra sig undan och försvinna förrän man vet att låten är helt slut. Grymt. GOGGS – Disappear
Stegrande trummor inleder denna attitydstarka punkrökare som är svår att sitta still till och med sköna utrop och härligt gitarrspel är det självklart att man inte glömmer dem. AMYL AND THE SNIFFERS – Some Mutts (Can’t Be Muzzled)
Iakttagelser som tar oss med på en rocktripp genom ett allt kallare land på väg åt helvete medan jag sitter tyst och tänker, lyssnar med hjärtat och diggar. VÄSTERBRON – Nya Sverige
Som en trumresa genom labyrinter av psykedeliska snirkelmönster upplever jag deras öronmys likt en gränsöverskridande tidsresenär och förtrollas helt. THE MYRRORS – Biznagas
Har man problem kan lösningen vara att lyssna på grym rock som detta Eländes elände där man utnyttjar pauser och tystnad till sångattacker vilket är panikfri njutning. SECOND SUN – Panikångestattack
Muller och rundgång, trummor och sång som mässliknande rabblas fram då jag inser att det är som om jag hör det en stund i framtiden varav jag trycker play igen och får rätt. PC WORSHIP – Future Phase
Härlig punkenergi och intensitet som smittar av sig på ett skönt sätt och när man tycker det är som bäst inser man helt plötsligt att låten är slut. Helt sonika försvunnen. THE MARKED MEN – Disappear
Oceaner av sköna tongångar flödar och när de framförs med känsla och softiness så som här skulle jag kunna lyssna på dem varje dag om de bara pågår och fortsätter… MI VON AHN – Ocean
Med oskyldig röst i en spacerockig dänga får de uppmärksamhet som med udda inslag och infall skulle kunna få en del i gråt men inte mig. Jag hör det bra. CALVA LOUISE – I Heard A Cry (Radio Edit)