MIDNIGHT BARBERS: Hey Master
Med ruggig råhet i rösten och känsligt stompifierad blues spelar de rock´n´roll på eget vis och Hey master, det låter riktigt bra. MIDNIGHT BARBERS – Hey Master
FUFANU: Few More Days To Go (Deluxe)
I psykedeliskt svajande form långt från gatlyktans sken vinglar en pajas ledsamt förbi sin fornstora glans och får insikten att livet är en cirkus. FUFANU – Circus Life
HEAVY LIDS: Teen Pimp
Midtempostart som i smålutad stil gör att jag får feeling och plötsligt går det fortare och punkattityden skönjas och då vill jag ju inte hoppa av längre. HEAVY LIDS – Get Me Off
LUXURY DEATH: Radiator Face
Svävande gitarr och bas som andas monoton melankoli blir grånyanserade postpunkstoner på väg ut ur tvångströjans kemiska mönster. LUXURY DEATH – Radiator Face
CAVEMEN: Juvenile Delinquent
Utan chans till att få vara sig själva men med ungdomlig spänst och frustration öser de på som om de aldrig varit annat än just det. Sig själva. CAVEMEN – Juvenile Delinquent
GROWTH: Colour, Cut & Clarity
Med kolmörkt färgad råhet spelar de välklippt ödesmättad postpunk på tillväxt i slowmotion som trots dimma går från klarhet till klarhet. GROWTH – Black Tail
TRUE MOON: Voodoo
Postpunkig voodoomelodi för de dimhöljda krigarnas demoner vars systrars kamp har fått sitt ledmotiv i och med denna sanna måne. TRUE MOON – Voodoo
LA HELL GANG: 9 Miles
Genom psykedeliska landskap och en långsam ökenstorm slingrar de sig fram likt en skallerorm utan glasögon medan jag sitter här och njuter. LA HELL GANG – 9 Miles
LUKE HAINES: Marc Bolan Blues
Med skicklighet och precision får han till soundet och ett härligt Bolanskt sväng som inte flyger iväg utan håller sig ganska nära Marc. LUKE HAINES – Marc Bolan Blues
FAT WHITE FAMILY: Breaking Into Aldi
Med tysta mockasiner smyger de sig runt och väsnas på ganska långsamt rock´n´roll-vis. Grymt bra, för jag kan i alla fall inte höra mockasinerna… FAT WHITE FAMILY – Connan Mockasin