Orgelmystik och ett tonläge från skuggsidan i en låt om att brinna upp och sedan återuppstå ur askan vilket är bättre än att tyna bort… THE HANGED MAN – Fenix
Envisa spraktjut och klistrig refräng om hovliga påståenden och råttor för lättflörtade indierockare diggandes postgrunge eller tvärtom. STRANGE BONES – We The Rats
Monoton bluesboogie i repetitivt framförande och med en mördardjup röst hack i häl får man i alla fall vibben av att det är dödsbra. ENDLESS BOOGIE – Vibe Killer
En skön mix mellan dagsfärsk indierock och 1960-talets garagerock och om de nu vill dela ett och annat med mig så har jag inget emot det. THE VELVET HANDS – I Don´t Mind
Tuggummituggad punkpop med ettrigt återkommande refräng man skulle kunna tappa intresset för om inte smaken hade varit kvar. BLEEDING KNEES CLUB – Chew The Gum
Med mjukt akustisk gitarr och piano levereras en varsamt hanterad ballad om kärlek, sorg och lycka nog att sprida den vidare genom musiken. BURKINI BEACH – Jungle Book
Vi kollar musikläget med OSSLER. Soloartist som med förflutet i Wilmer X även ingår i Sällskapet och Thåströms kompband. Här är han dock som soloartist, aktuell med dagsfärskt album, och tycker till om musik i olika sammanhang. Vilket är hans favoritalbum…
Punkig garagerock med sprakande gitarr, energiska trummor och ekande sång i uppkäftig stil som rockar till det strålande nerviga avslutet. MIND RAYS – Radiate
Skräcklikt duschdraperiscen-intro och en fortsättning rock i skrämseltypisk stil övertar min hjärna så jag får min beskärda del av grym musik. THE DAHMERS – Cut Me Down
Stompigt skön softpsych att mysa runt till när stämningen är sådan att tystnad och stearin är allt som låter förutom låtens uppenbarelse. MELBY – Cross