Freak Magnets Fem Frågor: DITCHES

Ditches i soffan 700x466

Ditches: Johan (Sång & Gitarr), Lars (Gitarr), Rasmus (Bas) & Robin (Trummor)

DITCHES. Ett Stockholmsband bestående av medlemmar inflyttade från Södermanland, Värmland, Småland och Skåne, och som spelat ihop sedan 2016. Får de genrebestämma sig själva spelar de snabb, rak, skitig och vemodig garagepunk, och just nu är de aktuella med ”1000 Elephants”, deras  nya EP som släpps den 21 april. I vår/sommar giggar de i Sverige och Europa, men först svarar Johan och Lars, bandets gitarrister, på våra frågor.

1. Hur började ni, och hur skulle ni beskriva bandet och ert sound för de som ännu inte hört er?

Johan: Jag och Lars har länge varit bekanta. Efter ett födelsedagsfirande av en gemensam vän 2016 kom vi fram till att starta band tillsammans. Vi snubblade över Robin som letade band i Stockholm efter att han flyttat hit ifrån Västervik. Ett basist-byte senare anslöt sig Rasmus, som även han är en gammal god vän till både mig och Lars.

Lars: Skulle vilja tro att vi låter som att Radioactivity, Night Birds och 90-talets The Hives står och kramas och gråter i en mörk gränd… Förhoppningsvis!

2. Vilka med- och motgångar har ni haft under inspelningen av er nya EP ”1000 Elephants”?

Lars: Vi blev av med en basist strax innan vi skulle spela in, känns som vi kanske stressade igenom det hela en smula för att vi är lite otåliga av oss, Robin är väldigt trött och sliten på morgnar vilket rimmar dåligt med tighta deadlines och att trummor ofta spelas in först och alla våra två inspelningar hittills har kännetecknats av att vi lånat in en Peavey Classic 30 som fuckat ur totalt och orsakat panik. Men angående det sistnämnda så slutade det med att det är en svensktillverkad jazzförstärkare från sjuttiotalet som ligger bakom gitarrljuden, vilket ändå känns härligt. Och det mesta känns som lärdomar. Och vi är ändå nöjda med resultatet. Att studion låg i samma korridor som vår replokal och bemannades av Henrik och Nanni som vi tycker om var ju ett plus.

Johan: Vi har haft både med- och motgångar i det som till slut blev den 7-tummare vi kallar “1000 Elephants”. En av de största medgångarna måste vara att Jeff Burke (The Marked Men, Radioactivity, Lost Balloons) och Mark Ryan (The Marked Men, Mind Spiders) mixade och mastrade. För oss är det stort och väldigt kul att några av våra största inspirationskällor tagit sig tid att “work their magic” på våra låtar så att säga. Vi har också haft det väldigt struligt med tryckerier de senaste månaderna. Förlängda leveranstider, löften som inte hållits, panikbeställningar ifrån nytt tryckeri för att garantera en leverans i tid till releasen. Ja, mycket stress och lite sömn, men nu är vi förhoppningsvis på banan igen.

3. Har förstått att det är Johan i bandet som designar era skivomslag. Hur tänker och arbetar ni med omslag och annan merchandise, och hur viktig är den?

Lars: Johan ritar något fint, vi andra gnäller/kommer med konstiga förslag/jublar. Vi är ganska synkade när det kommer till de visuella visionerna även om Johan kommer med de flesta idéerna och har färdigheterna att skapa dem.

Johan: Vi har hittills försökt göra allt själva allt från affischer och omslag till musikvideos. Jag och Robin brukar hjälpas åt att göra musikvideos då han är väldigt mycket mer inriktad på rörligt än vad jag är. Vi har dock börjat samarbeta med andra kreatörer. Vår kompis Jaakko Puolakanaho har till exempel ritat en fantastisk elefant till vår merchandise som släpps i samband med skivan.

4. Berätta om det värsta eller roligaste som hänt er i studion eller på turné?

Johan: Vi har ju inte hunnit turnérå särskilt mycket än men den lilla konstellationen vi är har alltid väldigt kul tillsammans, oavsett om det är i studion, replokalen eller på spelningar. Tror det är för att vi alla har sjuk (dålig?) humor som alltid är närvarande.

Det värsta (men kanske också det bästa?) som hänt oss är väl när vår förre basist valde att lämna bandet på grund av andra stora åtaganden i privatlivet efter en av våra första spelningar. På den spelningen var han sen till soundcheck vilket resulterade i att Rasmus (som aldrig spelat bas tidigare) hjälpte till. När vår basist dök upp skämtade vi alla om att han blivit utbytt. Ett tag efter det blev Rasmus fullvärdig medlem i bandet.

5. Berätta om något eller någon som betytt eller påverkat er och hur ni är som liveband.

Johan: Skulle väl säga att basist-bytet gjorde att vi tog ett steg tillbaka och lät Rasmus lära sig under en tid, vilket inte gjorde mig nånting då jag egentligen aldrig lärt mig spela gitarr. Så tålamodet från Robin och Lars som är väldigt duktiga musiker har betytt mycket, iallafall för mig. Hur vi sen är som liveband låter jag åskådare avgöra.

Lars: Men Rasmus är en naturbegåvning, det måste sägas. Jag är sjukt impad. Och Johan är bättre än han tror. Jag försöker mest spela downstrokes i möjligaste mån fast jag egentligen är långsam och sävlig…och inte se allt för töntig ut…eller kanske se töntig ut…har inte riktigt bestämt mig där!

Har ni något ni vill tillägga?

Lars: Det är tråkigt många snubbar på vår inspirationslista och vi skäms lite. Neighborhood brats kom in ganska nyss i våra liv men är svinbra. Sen finns det en del band som vi kanske inte är helt överens om i bandet, så som argentinska surfrockarna Las Piñas och det franska hardcorebandet P.M.S (som ändå inte existerar i den filterbubbla som kallas Spotify).

Johan: Håller med Lars och kan lägga till band som The Shivvers och The Go-Go’s, älskar gammal Powerpop! Och sen vill vi ju så klart att alla som har möjlighet kommer och kikar på oss när vi spelar, snackar lite skit och kanske till och med köper en skiva om man gillar den.

Vill ni se och höra Ditches live är det här ni ska befinna er:

21/4 – PSB, Stockholm (Releasefest med Andy The Band)

25/4 – Femman, Uppsala (med Neighbourhood Brats)

28/4 – Pastabaren, Örebro

16/5 – Vielle Montagne (Push My Buttons), Stockholm (med Radioactivity, Bad Sports, Svart Katt)

31/5 – Bar Brooklyn, Stockholm (med Kung Funghi, Glenn Echo)

2/6 – Slaktkyrkan, Stockholm (med Grieved, Deathsex)

11/8-24/8 – Europaturné

Vi bad Ditches göra en lista med fem låtar som inspirerat dem och vi fick några kommentarer också. I Spotifylistan här intill kan ni höra låtarna.

1. Don’t Try – RADIOACTIVITY

Johan: Detta är antagligen en av mina absoluta favoritlåtar genom tiderna, har alltid varit ett fan av The Marked Men, men när jag hörde denna låt första gången blev det en självklarhet att jag ville börja göra musik igen efter ett par års uppehåll.

Lars: Låten som sålde in mig på Johans idé att starta Ditches. Radioactivity har en svårslagen känsla för ackordföljder och växlingar på nåt vis.

2. Mr. Rebel – EDDIE & THE SHOWMEN

Johan: Jag har alltid varit svag för 50/60-tals Surf. Den här låten har dykt upp åtskilliga gånger i mitt liv och jag har alltid gillat känslan i den, den känns glad och vemodig på samma gång för mig. Något som många av våra låtar också mynnat ut i.

Lars: Bästa surflåten jag hört. Tack för tipset Johan!

3. I Quit – CONSTANT INSULT

Lars: Det här är väl mitt bidrag i sammanhanget. När jag snubblade över Constant insults blev jag golvad. Uppkäftighet, driv och taktväxlingar, start och stop i perfekt harmoni. Och Wil och Katies röster i samklang, får mig att tänka på andra hädangångna storheter som Masshysteri och Nuclear spring.

Johan: Jag började lyssna på Constant Insult efter att Lars påpekat hur extremt bra det är, sen dess har jag inte slutat.

4. New Cults– NIGHT BIRDS

Lars: Night birds ligger nära hardcorepunken som är min musikaliska härkomst och lyckas samtidigt inkorporera surfelement och växla mellan genrerna på ett riktigt snyggt sätt. Det där sådde ett viktigt frö till tankar som kanske aldrig blir helt färdigtänkta.

Johan: Håller med Lars. kommer ihåg när vi tillsammans gick på konserten i Stockholm, vilket var ganska precis efter att vi kommit fram till att vi skulle starta band ihop. Det var en självklar inspiration när vi efteråt pratade om vad för typ av musik vi ville inspireras av.

5. A.K.A I-D-I-O-T – THE HIVES

Lars: Robins favoritlåt. När det kommer till det vi spelar är det lätt att stirra sig blind på imperialistmakten i väst men Barely legal från vårt eget Svedala var och är en riktigt stark platta och a.k.a i-d-i-o-t en grym låt.

 

Ditches musikvideo till ”My Head”

Ditches musikvideo till ”X-Ray Eyes”