Med gång i runda cirklar tar vi oss an låten baserad på mörker och distortion. Ju närmre vi kommer desto mörkare blir distortionen, och till slut når vi rundgången. BLACK TIME – More Pricks Than Kicks
Omväxlande öser de sitt ös innan de avbryter med lugn nästan naiv sång för att sedan ösa sitt ös för att avbryta med lugn nästan naiv sång för att sedan på repeat… FIDLAR: 40oz. On Repeat
Slentrianmässigt nonchalant sång blandas med en lite rytande variant i ett ombytligt landskap av experimentell new punk eller post wave. THE FALL – Venice With The Girls
Som en stilla vind rör hon sig sakta mot den som vill ta resten. Med en drömsk kör som vaknar en bit in i låten, sveper de utan problem in en i pusten. HANNAH COHEN – Take The Rest
Maskinellt ödesmättande toner utdragna som tänder varvas med snabbare tungföring av sångaren som räknar dagarna tills han är borta med hemlängtan. KITE – Count The Days
Distortion i organiserat kaos korsar handgjorda ljudvågor som trotsar tyngdlagen när riffen bryter av och sångaren äter det som frukost när taggtråden är slut. METZ – The Swimmer
Skön musik med smådystopisk känsla serveras med ett antal dåtidsfuturistiska referenser som kommer kallas gammalmodiga, då framtiden är här. WIRE – Blogging
Med till höres enkel logik gör de ljudkonst av sådan kaliber att oinsatta bör fortsätta i sin tunnel medan ljudkonstnärerna spelar vidare utanför ramarna. SPRAY PAINT – Soiled
I slösvängigt tempo och svart beslöjad sång förför hon mig sakta med sin country om jag bara säger som det är, och så gör jag det. LINDI ORTEGA – Tell It Like It Is