Klassisk rock med pratsång mer eller mindre och helt plötsligt upptäcker man den sköna pianoslingan, en slags frihet, eller nåt under sängen… THE HOLD STEADY – Eureka
I gränslandet mellan punk och rock hör jag den hesa röst som med känsla och ärlighet förmedlar självupplevelser och insikter och det är grymt. ADAM NILSSON – Vit Sedan Hold Steady
Skönt sprucket gitarrsound i garagerocktappning och en röst med rätt riv blir som ett himmelrike för garagerockfans. Levande som döda. THE SUEVES – Dead Peoples Cars
Med skevt sound spelar de perfekt matchat till den loja röst som med precis samma precision satsar allt på ett kort och vinner utan att bränna sig. GOAT GIRL – Burn The Stake
Känslan av att behöva ha ögon i nacken växer i mörker då nackhåren reser sig när jag lyssnar på deras paranoida catchy punkrock. En rysare. THE DAHMERS – Kiss Of Dario
I skuggor från månskenet hittar vi denna snyggt uppbyggda mörkpopdänga som varierar tempot och eskalerar lagom till allsångsraden. IAMJJ – Super Hero Eva
Bruspunk skuggar postpunk på svängig stig i en formidabel bit med skön refräng att joina om andan faller på i det ansvarsfulla mörkret. CABBAGE – Arms Of Pleonexia
Med en lätt monoton känsla får de mig att njuta av soluppgången i skogsdungen som uppstår i min skalle av deras skönt psykedeliska toner. MELODY FIELDS – Morning Sun
Energifylld återföreningspunk som med eller utan läkarhjälp lyckas få till en skön dänga man kan digga hämningslöst om man är på sådant humör. HOT SNAKES – I Need A Doctor