Punkrockrökare med postpunk-vibe typ, men oavsett om man försöker beskriva, kategorisera eller fördela dem över flera genrer, så gör de ett bra jobb. VILE ASSEMBLY – Division Of Labour
Om tid är det enda man har är stilfull indierock med soft touch ett utmärkt sätt att fördriva den på även om musiken därmed inte är tidlös. Förlåt. Blink. ELDORADIO – All We Got Is Time
Mjuk rockabillyaction med tjut och grym gitarr om den typ av besatthet man skulle kunna få av musik som låter precis så som den musik de spelar. POWERSOLO – Possessed By Bo Diddley
Ös och ro. Alltså soft sång, tempoväxlingar och så variationsrikt att kvaliteten skulle kunna försämras, men det gör den inte. bra produkt. SISTA BOSSEN – Produktivitet
Långsam indiepop med fin sång och sköna gitarrslingor att förföras av säger jag om vad som troligtvis är kärlek under uppbyggnad. Ska jag säga det igen? HOLY NOW – Say It Again
RÅHYPNOS. Utan att vilja genrebestämma sig startade de bandet i Göteborg 2015, och är nu aktuella med sin albumdebut ”Do We Want It?”. Klart vi vill, men börja här med att läsa om Råhypnos i begynnelsen och hur nya plattan skapades, men…
Indiemangel och en teori om att vi alla kommer att dö och så kanske det blir men fram till dess kan man ju lyssna på odödlig musik. SPIELBERGS – We Are All Going To Die
Snabbt bränner de av punkrockdängan så het att snön smälter och hinner du inte göra detsamma kan du ändå falla för den. Lägg dig ner. Njut. SISTA BRYTET – Det Är Försent
Massiv ljudvägg av manglande noise med viss melodi och långt bort i bakgrunden eventuellt någon som sjunger. Eller är det Frank? Grymt! GNOD – Uncle Frank Says Turn It Down
Snygg knastermörk postpunk som påminner om den alarmerande känslan man får när tystnaden och avsaknaden av musik infinner sig. THE EXPLODING BOY – Alarms In Silence