Postpunkspop med akustisk gitarr och mörkt sinne som utan problem bör övertyga de flesta med bra smak och de som inte förstår kan få stå där med sin likgiltighet. THE LOVE COFFIN – Sense Of Indifference
Garagerock med mycket charm och popkrokar man lätt fastnar i är kanske inget nytt under solen men hur mycket jag än försöker får jag inte låten ur huvudet… LULA – Under The Sun
I avigt balladtempo lunkar han på, oklart vart men med stråkar bakom sig och gitarren vid sin sida känns det tryggt även utan andrepilot, och det är bra. TÕTH – Copilot
Pumpande rock som aldrig blir händelsefattig matchar den bredflabbade sång som med kaxighet och vibrato fångar mig som likt ett yngel följer minsta vink. VIAGRA BOYS – Frogstrap
Så svängig rock att man nästan blir vimmelkantig så håll en väns hand för balansens skull och om du trillar dit har du inte en vän som släppt taget. Vännen har också trillat… STRÄNGEN – Inte Min Vän
Med punkig attityd och förhållningssätt till musiken gör de avig pop som med en listig plan kan charma vem som helst med bra smak och sinne för livskvalitet. THE SHIFTERS – Work/Life, Gym Etc
Med mysrockigt sound vevat genom ett goth-filter hörs mörkret närma sig via väder och vind då hjärt- och smärtämnet genomgås och musiken blir smärtlindrande. MCC [MAGNA CARTA CARTEL] – The Sun And The Rain
Soft, skönt och med en virvel i högsta hugg som kombineras med ett lite drömskt sound på ett sådant sätt att tankarna vandrar vidare och låter musik kännas som terapi. GALAXY FINGERS – I Need Therapy
Bluesbottnad rock om brunskjortade drägg och efter en snabb lågmäld första vers brakar det loss rejält och då vrider man upp volymen för tystnad är inget alternativ. THE HAWKINS – The Astronomical Fool