Rhythm and bluesrytmer med nerv och melankolisk svärta får mig att nicka kallt i takt och när de sedan släpper lös garagerocköset rullar höfterna sig svettiga.

CHRIS & KEAN – Scandinavian Cool

Indierock som fastnar på första försöket och är så självklar att jag inte tänker förklara men det spelar ingen roll hur många gånger man sluta lyssna. Den är kvar ändå.

SOMEDAYS – When We Left

Soft indiepop som efter mjukstarten exploderar i en slags indierockextas som, om jag kommer ihåg rätt, avslutas lika mjukt och fint som den började.

MAKEOUT POINT – In Memories

Hånflinande kör kompletterar underskönt vemodig melodi som kombinerar indie med 1960-talspoppig garage som kan få vem som helst att le med hela ansiktet. Fullt av regn.

CARBON POPPIES – Rain On My Face

Grym rock med postpunkvibb i en mörk nyans vars underton matchar den drömsekvens jag får i huvudet när jag i ensamhet drömmer om kärt sällskap att dela lyssnandet med.

MANUELA IWANSSON – Dream Lover

Grymt driv och skönt gitarrsprakande när de explosivt tuggar sig genom noiseväggen i bakgrunden medan omgivningen blir en allt mörkare plats.

STATUES – Dark Places

I snabbpulserande syntvågor hörs ett långsamt vemod och det känns som att jag kommer närmre ju längre ifrån låtens början jag kommer, och det är grymt. Fint.

HENRIC DE LA COUR – New Building

Utan att tänka för mycket på små förhistoriska djur får jag en skön känsla av alternativrocksmys att släppa loss till så kom gärna över och gör mig sällskap.

MAUER – Come On Over

Med udda stegrande trumljud och en intensiv mässliknande hymn framför rymdspaceiga ljudinlägg känns en dystopi inte långt bort men ändå njuter jag.

AUDIONOM – Glass Bees

Som en långsamt utdragen tands värsta smärta hörs deras musik som en motsats och därmed fås en njutningsfull stund av psykedelisk shoegaze att lamslå rastlöshet med.

UR TAJGAN – Desert